glamrocker

Nu ska jag göra ett såntdär inlägg om mina tankar..
Jag kan tycka att det kan vara grymt svårt ibland att ta emot mothugg från andra(nu menar jag att andra inte delar mina åsikter). Just nu tänker jag på min Kristna syn på allt. Om vi tar exemplet om förlåtelse, att förlåta andra. Om man tänker från en kristet perspektiv, liksom, allt går att förlåta. Men sen hur lätt det är är en annan sak. Det finns ju den vanliga förlåtelsen som barn när man kallat en annan för något dumt men så finns det ju också dom mer lite hårdare elakheterna som är svårare att förlåta. Något t ex kan vara om man är ihop med någon och den andre gör slut och sen är elak, eller så kan vi dra till med nått värre som våldtäkt. De grejerna är ju helt klart jobbigare att förlåta, men! Det går!   Det är vad man gör det till, man måste kunna se bortom det där elaka, som personen kanske igentligen inte tänkt på hur mycket det skadar offret.  Tänk dig att en människa som mördar ditt barn, går det att förlåta? Kan man verkligen förlåta någon som mördat ens barn? Mitt svar är, ja, men inte blir det lätt inte! Det är där Jesus kommer in i bilden! Du ber till Jesus att personen som mördat ska fatta vad han gjort och ångra sig och be att han slutar med dumma grejer och blir lika snäll som din närmaste kompis. Sen så ber du om hjälp att bli av med all bitterhet och all annan ilska. Detta funkar! Men det är svårt, man måste kunna tänka bortom det hemska, kunna förtå att den människan kanske ångrar sig.  En sak är säker, en människa som mördar någons barn kan inte må bra eller så kan ju inte den människan vara helt frisk! Då är det något som satt sig inne i den personens hjärna och spelar personens känslor ett spratt!                  Sorry för detta långa och kanske svårlästa/svårförstådda inlägg. Men detta är mina tankar inlagt i ett litet blogginlägg!