Nyårsafton imorgon...
Japp, imorgon gäller det. Dagen som alla längtar efter för att ha en utav de bästa stunderna i sitt liv, ha roligast av alla och taggar och planerar inför veckor i förväg. Jag vill inte. Jag känner verkligen inte för det. Massa av mina närmsta vänner kommer vara där och jag känner inte den minsta glädje inför det. Jag önskar jag kunde ligga i min säng resten av tiden fram till sommaren och bara ligga nerdrogad med något starkt lugnande så man inte känner någon ångest eller olycka och bara kan försvinna. Det och sen sätt mig på flytande föda genom slang, så jag går upp den vikten jag måste för att kunna se och tänka rätt igen angående mitt utseende. Så vaknar jag upp till sommarens underbara värme och solsken och mår bra igen.
Jag är trött på alla krav, alla fel jag gör, alla fucked up feelings och ja, all annan skit i livet som tynger en.
Men jag får väl vara lite positiv också. Jag vet att det kommer bli bra, iallafall så bra så man njuter utav livet, igen. Det är ett faktum jag vet om innerst inne. Jag orkar bara inte med den långa, eller korta vägen dit. Det värsta är ju att man inte VET när det blir bra. Jag har så många andra grejer förutom ätstörningen jag behöver ta itu med så alla grejerna kommer ju inte lösa sig bara för att man blir frisk från anorexin. Juste positiv va det ja.. Hmm.. Ja det kommer väl mer nästa blogginlägg. Problemet är ju att jag nästan alltid skriver när jag mår som sämst. När man mår som bäst så är man inte i behovet av att skriva av sig på samma sätt. Ni ska bara veta, som läser det jag skriver, att jag mår inte alltid så dåligt som det verkar här. Jag har tillfällen då jag sitter och skrattar och känner att detta är bästa tiden i mitt liv. Det beror mycket på vissa vänskaper jag fått och har under denna perioden av mitt liv. Det tackar jag Gud för att dom finns där för mig när jag ön behöver dom. Hoppas jag kan ge tillbaka minst lika mycket tillbaka för dessa underbara personer <3
Nu ska jag sova.
Sov gott allesammans! 😊😘😴😳
Tänk så söt och oskyldig man en gång i tiden va!
Kommentarer
Trackback
