glamrocker

Jaaa nu va andra veckan påbörjad och det har gått rätt bra. Jag känner väl att det är bra att testa på några veckor iallafall men funderar på hur mycket det hjälper mig. Blir väldigt rastlös av att inte ha något att göra där när det finns andra grejer som jag hade kunnat göra om jag inte gått där. Men bästa med dagvården är nästan att jag har rutiner och inte behöver göra så mycket heller. Det där med att inte ha något att göra är kanske bra för mig helt enkelt. Känner ju att jag är bättre på att prioritera saker i livet utifrån vad som får mig att må bra. Jag får helt enkelt känna att det är okej att säga nej och inte vilja göra saker om jag inte mår bra av det/gör det flr att jag verkligen vill/orkar. Jag får helt enkelt prioritera om det är något jag mår bra av eller enbart gör för någon annans skull. Hade jag varit frisk hade man kunnat tänja på de gränserna men nu behöver jag verkligen vara "självisk" för att kunna bli bra igen så jag kan finnas där för andra. Har levt så många år med att bara pumpa ur mig energin för andra. Eftersom man som människa såklart vill göra allt för att personer i sin omgivning ska må bra. Det är fortfarande svårt att välja bort andras mående för sitt eget. Men det är okej har jag lärt mig. Jag kan inte hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon som det så fint heter.