glamrocker

Är en väldigt bra liknelse för mitt liv nu! Visst det finns många nya saker som man inte har en aning om hur det kommer sluta men när det kommer till min Anorexia så känns det som att jag är på en bättringsväg. Tankarna har börjat minska lite, iallafall ångesten över att äta. Jag har sen förra måndagen ätit rätt bra. Vet fortfarande inte om jag ätit tillräckligt med kalorier för att gå upp men jag har pressat mig själv(med hjälp av Madde såklart) med att äta regelbundet varje dag. Ibland är det riktigt jobbigt och man blir illamående av så mycket mat. Men det går bättre och bättre. Som det är nu kan jag äta med motivationen att jag SKA gå upp. Så jag har börjat kunna släppa på grejer jag absolut inte åt tidigare för att det innehöll onödiga kalorier. Tog t ex ost på min sallad idag från Campino. Något jag inte gjort på ett halvår. Alla sånna smågrejer skiter jag i nu. Sen så har jag ju gett min våg till Madde och sagt åt mamma att gömma deras så jag har inte vägt mig sen förra måndagen heller. Så jag vet inte hur jag kommer reagera imorgon på mötet på ätstörningsmottagningen. Ska väga mig där. Vet inte än om jag ska eller inte ska kolla på siffrorna. Är rädd att få panik och halka tillbaka. Samtidigt så kanske jag börjar bli såpass stark att jag klarar att se min vikt öka? Bra fråga.. Så jag är inte säker än på om jag ska kolla eller inte. Dom får ju veta det i vilket fall som helst. Dom kan ju säga ifall det går åt rätt håll iallafall.