flashbacks

Mådde bra innan idag. Sen pajja magen, ångest över att jag inte orkade repet. Sen tappade jag helt ork i kroppen och jag känner mig deprimerad. Riktigt deprimerad. Känns exakt som i höstas när jag mådde som sämst när alla hade stuckit och jag inte såg fram emot något. Tappade helt livsglädjen. Blir så rädd för att detta inte är temporärt. Att jag håller på att bli deprimerad. Jag orkar inte det. Jag orkar inte med att veta att jag va så lycklig för en månad sen och nu är jag så ledsen.

Jag har i snart två veckor varit hyper och tryckt undan ångesten. På dagarna inte stått stilla alls och på kvällen tagit atarax så jag somnat med en gång. Min kropp sa väl ifrån nu. Helt slut är jag. Jobbigt att t o m lyfta armarna. 
Va så nära att ställa mig på vågen idag också. Den står nämligen inne på toan igen. Jag lyckades övertala mig att inte göra det men jag va sååå nära. Det är så mycket som påminner mig om Anorexian nu så jag vet inte hur jag ska orka stå emot den riktigt. 

Men men. Jag har nya krafter imorgon hoppas jag. Då kan jag nog få upp humöret igen. Livet kanske inte känns lika ensamt och hemskt imorgon. Jag som trodde jag började må bättre.. Hoppas detta bara va en svacka som är över imorgon. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0