glamrocker

Nu får jag istället fokusera på att det ändå finns en möjlighet att kunna få ha dig som vän. Lite som vi hade det innan vi blev tillsammans eller på G. Utan möjligheten att kunna bli vänner skulle få mig att bryta ihop. Jag vet bara inte hur man gör för att komma över någon så fort som möjligt. Jag vill ha dig som vän nu. Så jag kan träffa dig. Se dig med mina ögon. Känns så sjukt nu att inte se dig alls. Och inte höra don röst heller. Och de senaste har vi knappt skrivit heller. Du sa att du inte skulle försvinna ur mitt liv även om vi gjorde slut. Nu känns det dock så. Det kanske är för mitt eget bästa för att komma över dig. Men jag känner mig så ensam. Trotts mina vänner och familj runt mig. Det finns ingen som du i mitt liv. Du fyllde det där tomma hålet som funnits så länge men inte kunnat fyllas. Det som skrämmer mig är att jag är rädd att jag aldrig kommer kunna fylla det igen. 

Men men.. Nu har jag babblat tankar för länge. Önska jag kunde tänka mer i perspektiv. Jag skriver inte detta för att någon ska tycka synd om mig. Det finns personer som har det jobbigt på riktigt. Jag har bara min lilla första brakeup. Och eftersom det är min första så förstår jag ju nada. Tydligen så är det en sån självklarhet att detta bara är en bra sak att gå igenom. För du blir STARK! Wow. Känner mig jättestark. Snarare jättesvag och patetisk. Bara vandrar från glad till superdepp flera ggr om dagen. 

Haha jag kan inte sluta skriva. Aja. Det är väl för att jag är så speedad. Borde sova. Om 7,5 timmar ska jag vara hos kuratorn. 

God natt.