....
Fy vad det inte känns som att det är värt att leva längre. Jag försöker hålla mig ovanför vattenytan men det känns bara som minnena och allt vi hade och framtidsplanerna blir som ett lager extra kläder som gör att det blir jobbigare och jobbigare hela tiden för var dag som går att hålla sig ovanför.
Allt känna verkligen piss. Finns inget som gör mig lycklig längre. Allt bara dog. Jag blir rädd för mina egna känslor och va dom tar mig någonstans. Jag orkar inte med att kämpa mot sorgen. Den äter mig inifrån och det finns inte ett piss jag kan göra. Jag är rädd för framtiden. Jag är livrädd. Jag är rädd för att min chans till ett lyckligt liv försvann. Jag orkar inte leva såhär. Jag är för svag för att klara mig ur detta. Jag orkar inte stå på egna ben. Och tyvärr känns det inte som att vänner eller familj hjälper mig någonting. Ångesten och sorgen blir bara värre. Vänder det inte snart så vet jag inte vad jag ska ta mig till. Den ända som betyder RIKTIGT mycket för mig finns inte längre där. Det är en sån hemsk känsla. Jag klarar inte av den. Jag orkar inte. Jag är för svag.....
Kommentarer
Trackback
